På Rebus användarträff presenterade vi två pågående PoC-projekt inom reseplanering och trafikinformation. Det ena undersöker hur fler delar av resan kan samlas i en webbaserad reseplanerare. Det andra utforskar hur en AI-agent kan använda data från ETIS för att besvara frågor i dialogform.
PoC står för Proof of Concept. Det är avgränsade testprojekt, inte färdiga produkter. De ger oss möjlighet att pröva idéer, få återkoppling från användare och se vilka arbetssätt som kan vara värda att utveckla vidare.
En reseplanerare består ofta av flera delar. Själva beräkningen sker i en bakomliggande tjänst som vi tillhandahåller, medan gränssnittet som resenären möter kan komma från en annan leverantör, en så kallad tredjepart. Tidtabeller, trafikstörningar och fordonspositioner kan dessutom visas i separata tjänster.
När delarna hanteras separat kan kunden behöva samordna flera parter samtidigt som resenärens upplevelse riskerar att bli uppdelad. Om vi kan ta ett större ansvar för hela flödet, från trafikdata till det gränssnitt som resenären använder, får vi bättre möjligheter att testa, anpassa och utveckla tjänsten som en sammanhållen helhet. Det kan ge tydligare ansvar, kortare väg från idé till test och en mer sammanhållen leverans.
Den första PoC:en började därför med en enkel fråga: Hur skulle en reseplanerare kunna se ut om vi själva byggde gränssnittet ovanpå den befintliga funktionaliteten i ETIS?
I den lösning som visades på användarträffen samlas flera funktioner i samma vy. Resenären kan söka en resa, se olika resealternativ och följa färdvägen på en karta. Där kan även hållplatser, byten, ankomsttider och tillgängliga fordonspositioner visas i sitt sammanhang.
Tanken är att information som redan finns ska presenteras där den är mest användbar. Om systemet har tillgång till ett fordons aktuella position ska resenären inte behöva öppna en separat tjänst för att hitta den.
Gränssnittet är samtidigt tänkt att kunna anpassas efter lokala behov. Alla organisationer vill inte visa samma funktioner eller bygga upp reseplaneraren på samma sätt. PoC:en används därför för att prova olika vyer och flöden tillsammans med två regionala kollektivtrafikmyndigheter.
Tillgänglighet är en viktig del av arbetet. Det räcker inte att först skapa ett visuellt avancerat gränssnitt och därefter försöka anpassa det.
Ett av de koncept som testas är därför ett förenklat läge utan karta och med ett mer traditionellt flöde. Tanken är att detta läge ska vara lättare att använda med exempelvis skärmläsare. Arbetet handlar både om att följa tillgänglighetskrav och om att skapa en tjänst som fungerar för fler resenärer i praktiken.
Arbetet med reseplaneraren har också visat att vi kan göra det enklare för nya tjänster att använda informationen i ETIS. Därför har vi i denna PoC tagit fram ett modernare gränssnitt mot den befintliga funktionaliteten.
Det handlar inte om att bygga dubbla system, utan om att göra den information som redan finns mer tillgänglig för nya lösningar och leverantörer. Vår avsikt är därför att arbeta vidare med denna del även oberoende av hur den webbaserade reseplaneraren utvecklas.
Den andra PoC:en utgår från att människor i allt högre grad söker information genom att skriva eller prata med en AI-assistent. Om det är där resenären ställer sina frågor behöver även trafikinformationen kunna nå den kanalen.
För att undersöka detta har vi tagit fram ett AI-baserat gränssnitt (kallas för MCP) som gör det möjligt att ställa frågor till ETIS med vanligt språk. ETIS tillhandahåller trafikdata och sökresultat, medan AI-tjänsten tolkar frågan, avgör vilken information som behövs och formulerar svaret.
På användarträffen demonstrerades hur en resenär kunde beskriva sitt ärende, till exempel att personen behövde vara vid ett sjukhus en viss tid. Agenten använde då ETIS för att söka fram ett reseförslag. När resenären därefter lade till att hen använder rullstol kunde agenten anpassa vissa antaganden, exempelvis gånghastigheten. En följdfråga om hemresan kunde besvaras utifrån sammanhanget i den tidigare dialogen.
Konceptet är inte bundet till en viss AI-tjänst eller enhet. Ett möjligt användningssätt är att resenären använder en AI-assistent som redan finns tillgänglig i telefonen eller datorn.
Samma typ av dialog kan vara relevant internt. En trafikplanerare skulle exempelvis kunna be om en aktuell lägesbild eller få tillgänglig trafikdata sammanfattad utan att behöva söka i flera olika vyer.
I testmiljön kunde AI-tjänsten sammanställa den aktuella situationen och uppmärksamma avvikelser. Nästa steg är att undersöka hur användbart ett sådant stöd kan vara i mer komplexa trafiksituationer.
När en AI-agent står för analysen uppstår också en viktig skillnad. Vi kan styra vilken data som tillhandahålls, men inte fullt ut hur agenten tolkar informationen eller formulerar sin slutsats. Resultatet blir mindre förutsägbart än i en traditionell reseplanerare, där varje flöde och svar är definierat i förväg.
Det innebär att nyttan behöver vägas mot frågor om kontroll, kvalitet och hur svaren ska presenteras. Det är just sådana frågor ett PoC ska hjälpa oss att undersöka innan vi tar ställning till eventuell produktifiering.
Arbetet med den webbaserade reseplaneraren fortsätter åtminstone under resten av 2026. Det finns ännu inget beslut om en färdig produkt eller affärsmodell. Det andra projektet, AI-baserad reseplanering, är i en tidig fas.
Det vi redan kan se är att båda koncepten väcker relevanta frågor om hur resenärer och trafikplanerare kan möta trafikinformation framöver. Därför vill vi gärna fortsätta dialogen med våra kunder. Vilken information bör samlas i reseplaneraren? I vilka situationer skulle ett samtal med ETIS vara användbart? Och var behöver kontrollen vara tydligare än i dagens AI-baserade lösningar?